Ida Kalander

Mormor, om jag bara kunde berätta för dig om du bara kunde komma tillbaka en liten stund så jag kunde berätta för dig hur mycket jag saknar dig hur mycket jag älskar dig hur obeskrivligt svårt livet är utan dig vid min sida, vid vår sida..
Jag kan fortfarande inte förstå att du inte finns längre, eller de var fel sagt av mig för du kommer alltid finnas.. men inte längre vid våran sida på det sättet vi vill kommer aldrig kunna krama om dig och känna din underbar doft.. aldrig det är en väldigtlängt tid.. men mormor om du hör mina rop så hoppas jag att du kan vänta på mig, för jag ska leva för din skull tills det är min tur och jag kan träffa dig igen

Jag älskar dig nu och föralltid vänta på mig



 
 
xoxo ida